När himlen i höjden inte fick namn,
Och jorden därunder bar ännu inget namn,
Och den urgamla Apsu, som födde dem,
Och kaos, Tiamut, mamman till dem båda
Deras vatten blandades med varandra,
Och ingen åker bildades, ingen kärr syntes;
När ingen av gudarna hade blivit kallad,
Och ingen bar ett namn, och inga öden bestämdes;
Då skapades gudarna mitt i himlen,
Lahmu och Lahamu kallades till...
Åldrarna ökade...
Sedan skapades Ansar och Kisar, och över dem....
Långa var dagarna, sedan kom det fram.....
Anu, deras son,...
Ansar och Anu...
Och guden Anu...
Nudimmud, som hans fäder, hans avlare...
Överflödande av all visdom...'
Han var oerhört stark...
Han hade ingen rival -
Så etablerades och var... de stora gudarna.
Men Tiamat och Apsu var fortfarande i förvirring...
De var oroliga och...
I oordning...
Apru minskade inte i makt...
Och Tiamat vrålade...
Hon slog, och deras gärningar...
Deras väg var ond...
Sedan Apsu, de stora gudarnas avla,
Ropte till Mummu, hans minister, och sa till honom:
"O Mummu, du tjänare som gläds åt min ande,
Kom, till Tiamut, låt oss gå!
Så de gick och innan Tiamat lade de sig,
De rådfrågade om en plan med avseende på gudarna, deras söner.
Apsu öppnade sin mun och talade:
Och till Tiamut, den glittrande, riktade han ordet:
...deras väg...
På dagen kan jag inte vila, på natten kan jag inte ligga ner i fred.
Men jag ska förstöra deras väg, jag ska...
Låt det bli klagomål, och låt oss lägga oss ner i frid igen."
När Tiamat hörde dessa ord,
Hon rasade och grät högt...
Hon... sorgligt...,
Hon uttalade en förbannelse, och till Apsu sade hon:
"Vad ska vi göra då?
Låt deras väg försvåras, och låt oss lägga oss ner i frid igen."
Mummu svarade och gav Apsu råd,
...och fientligt inställda till gudarna var rådet som Mummu gav:
Kom, deras väg är stark, men du skall förgöra den;
Då ska du vila på dagen, på natten ska du ligga i frid."
Apsu lyssnade till honom och hans ansikte blev ljust,
Eftersom han (Mummu) planerade ondska mot gudarna hans söner.
... han var rädd...,
Hans knän blev svaga; de gav vika under honom,
På grund av det onda som deras förstfödda hade planerat.
... deras... de ändrade sig.
... de...,
Klagoång de satt i sorg
................
Då gick Ea, som vet allt som är, upp och han såg hur de muttrade.
